De nyktras livsstilar ¹⁾

Nykterhet kan ses som en del i en livshållning vars fokus är återhållsamhet, gränsdragning, självbehärskning och sundhet. Denna livshållning utvecklades under antiken och har antagit många former och skiftande idéinnehåll. Det grekiska begreppet sophrosyne används av Homeros att beskriva personer som håller igen mot lockelser att i övermod slåss mot gudar, lockelser till oförsiktighet och frivoliteter, ja, även lockelser till omåttlig dryckjom. Vid oraklet i Delfi predikades i sophrosyneandan att man skulle aldrig gå till överdrift i någonting. De stora grekiska tragedierna fick som huvudsakligt tema den katastrof som drabbar den hjälte som vägrar sätta gränser för ambition och livslust. I Platons Republik (Fjärde boken) blir sophrosyne en av de fyra stora dygderna. Vi översätter den som måttlighet. De övriga dygderna är vishet, rättrådighet och mod. Sophrosyne blev på latin – i Ciceros retorik och filosofi – uttryckt som temperantia och fick färg av en romersk, närbesläktad värdering, modestia.

Till de klassiska fyra dygderna lade kristendom de tre paulinska: tro, hopp och kärlek. Man kan lätt följa de sju dygderna genom medeltidens och den nyare tidens konst- och idéhistoria. De uttrycks ofta i skrift och bild. I boken Somme le Roi skriven 1279 för kung Filip av Frankrike avbildas Temperantia som en gestalt som avråder en kvinna vid en festmåltid att dricka det glas vin hon serveras. Under renässansen blev det vanligare att Temperantia avbildades med tyglar i handen.

Hur Temperantia fick en ny skara efterföljare i den anglosaxiska temperance movement (nykterhetsrörelsen) är en mer välkänd historia som hänger samman med ny teknologi att billigt framställa destillerade spritdrycker. Destillerat vin och öl var känt under antiken och medeltiden. Destillerad sprit började framställas i stor skala under 1700-talet också utanför de vinproducerande länderna. Eduard Adam fick patent 1801 på en industriell process att göra whisky.

I Sverige var det dock inte den industriella spritframställningen utan spridningen och volymen hos hembränneriet som blev bakgrund till Peter Wieselgrens stora inhemska nykterhetsrörelse vid 1800-talets mitt. Husbehovsbränning förbjöds 1855. De anglosaxiska nykterhetsrörelserna kom till Sverige på 1870-talet; deras överlägsna organisationsform med ordnar och loger gjorde dem snabbt dominerande. De höll på helnykterhet, inte måttlighet som Wieselgren. Den tidiga helnykterhetsrörelsen utgick ur arbetarklassen och småborgarna. De organiserade en protest mot spritseder och lönnkrögeri men blev i praktiken en allmän protest mot privilegiesamhället och mot överhetens livsstil. Med tiden kom den även att hålla på internationalism och fred. "Nykterhet, fred och folkuppfostran" var NTO:s motto.

Steget från antikens sophrosyne – dygden att sätta gränser för sig själv – till regeln inom svensk nykterhetsrörelse att aldrig konsumera drycker med mer än 2 1/4 volymprocent alkohol (eller 1,8 viktprocent) är historiskt sett långt men psykologiskt sett kort.

De helnyktra utgör idag närmare var femte vuxen svensk. En Sifo-undersökning 1977 med ungefär 2.000 intervjuade mellan 18 och 70 år satte andelen helnyktra i Sverige till 19 procent. Parallella undersökningar gav siffran 23 procent i Norge, 9 procent i Danmark och 34 procent i Finland.

Variationerna inom länderna är stora. Kartan nedan anger den ungefärliga andelen helnyktra i olika landsdelar i Sverige. Andelen helnyktra vuxna varierar från 33 procent i Småland till 11 procent i Stockholm. I Nordsverige utgör de helnyktra 26 procent, i östra mellansverige bara hälften av denna siffra (12 procent); Västra mellansverige har en något högre andel helnyktra (20 procent) och i Göteborgsområdet är det 18 procent. I Skåne finns liberala attityder till spritförsäljning och 14 procent nykterister.

Några viktiga skillnader i andelen helnyktra visas i vidstående "träddiagram". Nykteristerna är färre bland de högutbildade (vilka vanligen också är yngre). Inom jordbruk och sjuk- och socialvård finns många nykterister, särskilt bland de äldre. Inom industrin, byggnads- och anläggningsverksamhet och handel finns färre nykterister, och bland dem är nykteristerna särskilt få i hushåll med bättre inkomster. Ungefär hälften av de helnyktra är organiserade nykterister, ungefär lika många i nykterhetsorganisationer som i frikyrkor. (Se vidare skriften Frikyrkosverige – en livsstilsstudie, kapitel 3.)

Nykterhetsregeln sådan vi känner den i Sverige har inte lett till en enhetlig livsstil. Den är snarare ett element i minst fyra olika livsstilar. Dessa livsstilar är –

Den traditionella nykterhetsrörelsen är en proteströrelse; den är emot supandet och vill utrota bruket av rusdrycker, kort sagt, förinta alkoholtraditionen. Medlen är helavhållsamhet för varje medlem, allsidig upplysning och studieverksamhet kring alkoholens skadeverkningar, så restriktiv lagstiftning som det politiska läget och opinionen vid varje tillfälle medger. IOGT-NTO formulerar sig med sekulariserade argument, Blåbandsrörelsen och Vita bandet också med religiösa argument.

Den motorbaserade nykterhetsrörelsen har tagit fasta på alkoholens del i trafikolyckorna. Relationen människa–maskin är inte okomplicerad. Maskiner är hjälp åt människor, men maskiner bringar lätt död och olycka i alkoholpåverkade händer.

De hälsocentrerade rörelserna propagerar för sund livsföring i form av friluftsliv, motion, näringsriktig föda. I livsföringen ingår avståndstagande från skadliga njutningsmedel som alkohol, tobak och narkotika. De vill i hälsans intresse medverka till att alkoholsederna bryts.

Den frikyrkliga rörelsen har en livsstil med bl a puritanska inslag, till vilka hör nykterhet.

Dessa olika livsstilar representerar förnuftsmässiga ställningstaganden mot alkoholkonsumtionen, inte irrationella ställningstaganden baserade på tradition eller känslor. Men de förnuftsöverväganden som görs är olika. En distinktion av den tyske sociologen Max Weber för över sextio år sedan hjälper oss att förstå skillnaden mellan de olika nyktra livshållningarna: Weber skiljer mellan värderationellt och målrationellt handlande. Om den värderationella hållningen skriver han:

Att handla värderationellt innebär att man utan hänsynstagande till följderna låter sig styras av övertygelsen om vikten av upprätthållandet eller uppnåendet av företeelser som plikt, värdighet, skönhet, frälsning, fromhet eller något liknande... Det värderationella handlandet bygger på övertygelsen om det absoluta egenvärdet hos ett visst moraliskt, estetiskt, religiöst förhållningssätt. 2)

Om man är värderationell nykterist är avståndstagandet från alkohol något absolut och det är en samvetsfråga med vilken man inte kan dagtinga. Med rationella argument utvecklas sedan stegen i samhällets totala frigörelse från alkoholbruk utifrån denna värdering.

Den målrationella hållningen beskriver Weber på detta sätt:

Att handla målrationellt innebär att man låter handlandet styras av mål, medel och handlingens konsekvenser i övrigt, så att man både väger medlen gentemot målen och målen gentemot biverkningarna och tillika också rationellt väger olika mål mot varandra. 3)

Om man är målrationell nykterist ser man sitt avståndstagande från alkohol som en praktisk fråga, inte en samvetsfråga. Med rationella argument gör man en avvägning av alkoholens roll i ansvaret för jobb, familj, hälsa, trafiksäkerhet m.m. och kommer fram till åtgärder som avskaffar alkoholbruket.

Alla organisationer med nykterhet på programmet har både värderationella och målrationella inslag. Men de värderationella dominerar i de tidiga rörelserna, den traditionella nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen. De målrationella inslagen dominerar i de nyare nykterhetsrörelserna, hälsorörelsen och motoristernas nykterhetssträvanden.

Personer med värderationell inställning har ofta svårt att riktigt förstå och uppskatta personer med målrationell inställning, och vice versa. En enhetlig nykterhetsorganisation och nykterhetsideologi som passar alla skall man i detta läge inte förvänta. Ändå gäller att båda inställningarna är rationella och dess företrädare är mottagliga för förnuftsskäl, låt vara att de representerar två olika slags rationalitet. Det finns alltså stort utrymme för diskussion om gemensamma åtgärder. Det faller sig också helt naturligt att båda likställs vad gäller rätt till arbetsuppgifter som kräver nykterhet, rätt till privilegierade försäkringar, m.m.

I det följande skall vi inte behandla frikyrkorörelsen utan hålla oss till övriga nykterhetsorganisationer. Om den nyktra livsstilen i frikyrkan, se skriften Frikyrkosverige – en livsstilsstudie, särskilt kapitel 1 och 3.

Nykterhetsorganisationernas medlemmar har som gemensamt kulturarv och personlighetsdrag en försiktighetens inställning till livet.

Ytterligare dokumentation till försiktighetens inställning kan hämtas ur Testologens livsstilsundersökning från 1977. I påståendet "Jag aktar mig för att ta några risker" instämde (helt eller delvis) 68 procent av de helnyktra jämfört med 57 procent av samtliga. I denna undersökning kan man även spåra att försiktighetens inställning sprider sig till dagsaktuella politiska frågor: 60 procent av de helnyktra instämmer i att "kärnkraftverk borde förbjudas" jämfört med 47 procent av samtliga utfrågade vid undersökningstillfället.

Nykterhetsorganisationerna vill bryta alkoholsederna och därmed förändra samhället. Med alkoholfrågan som utgångspunkt har nykterhetsorganisationerna utvecklat ett samhällsengagemang för sina medlemmar som ligger långt över den breda allmänhetens. I påståendet "Jag skulle vilja förändra samhället" instämmer 69 procent av nykterhetsorganisationernas medlemmar. Bland allmänheten är motsvarande siffra 40 procent. Från andra Sifo-undersökningar kring folkrörelser har vi dessa jämförelsesiffror på andelen medlemmar som vill förändra samhället:

Bland rörelsernas funktionärer kan givetvis samhällsengagemanget vara av annan dignitet än medlemmarnas.

I politiken är nykterhetsfrågan en tvärpolitisk fråga. Kravet på förbud mot alkohol rycktes 1922 ur den vanliga höger-vänster-betonade partipolitiken och blev föremål för en folkomröstning. Omröstningen resulterade i ett nej till totalt alkoholförbud och denna fråga avfördes därmed från den politiska dagordningen. Det har sedan dess blivit vanligt för alla partier att vid nomineringar se till att några kandidater var organiserade helnykterister. Denna praxis har lett till en viss överrepresentation av nykterister i riksdagen. Lusten att diskutera politik är hög inom nykterhetsorganisationerna. "Jag gillar att diskutera politik och samhällsfrågor", säger 51 procent av nykterhetsorganisationernas medlemmar jämfört med 43 procent av allmänheten.

Engagemanget i föreningslivet särskiljer inte organiserade nykterister från andra medborgare. Men det finns skillnader mellan de olika organisationerna. "När jag går med i en förening engagerar jag mig till 100 procent i föreningsarbetet", säger –

Siffrorna kan jämföras med 22 procent för hela svenska allmänheten mellan 18 och 70 år. De lägre siffrorna i de nyare organisationerna (särskilt MHF) bör ses som ett av flera tecken på att nykterhetsrörelsen blir alltmer lik en serviceorganisation och allt mindre lik den ursprungliga proteströrelsen. Den genomgår ungefär samma utveckling mot medlemsservice som Svenska turistföreningen, Kooperativa förbundet, ja, även fackföreningsrörelsen. Medlemmarna får sin konkreta service: rabatt på vandrarhem i STF, återbäring i KF, avtals- och MBL-förhandlingar i facket, billiga försäkringar i MHF och övriga nykterhetsorganisationer. Utöver detta nöjer sig tydligen många medlemmar med att veta att de är företrädda av någon i olika TV-program, i vissa av statsmakternas beslutsprocesser, o. d.

De organiserade nykteristerna är ofta arbetsmänniskor. "För att kunna arbeta effektivare brukar jag inskränka på umgänge och nöjen", säger 58 procent jämfört med 38 procent av alla vuxna svenskar.

Det är typiskt för de organiserade nykteristerna att vara familjekära. Samvaron med nära och kära utgör en väsentlig del av tillvaron. "Vår familj gör en massa saker tillsammans", säger 72 procent av nykteristerna jämfört med 58 procent av befolkningen i gemen.

Den försiktighetens inställning till livet som vi fann så karakteristisk för nykterhetsorganisationernas folk påverkar deras inställning till sällskapsliv. "Jag begränsar helst min bekantskapskrets till några få utvalda", säger 40 procent av alla svenskar. Men bland nykteristerna är det 56 procent. Det är sällsyntare med sällskapsmänniskor i nykterhetsorganisationerna än i befolkningen som helhet. På denna punkt skiljer sig de nykterhetsorganiserade från de frikyrkliga som bland de sina räknar många sällskapsglada.

Försiktigheten slår också igenom i nykteristernas konsumtion. "Jag är alltid beredd att pröva nya, annorlunda produkter som kommer ut i marknaden", säger 30 procent av allmänheten men endast 21 procent av nykteristerna. För att vara på den säkra sidan köper nykteristerna gärna kvalitetsprodukter: 64 procent av dem säger "Jag köper sällan något som inte är av högsta kvalitet". Bland allmänheten är motsvarande siffra 37 procent. "Jag planlägger alltid mina inköp noga", säger 72 procent av nykteristerna jämfört med 45 procent av den breda allmänheten. Inom nykterhetsrörelsen finns alltså få pionjärkonsumenter men många medvetna kvalitetskonsumenter.

Nykteristerna är hälsomedvetna. Alkoholens inverkan på personlig hälsa och folkhälsa har alltid stått i fokus i nykterhetsrörelsen. I Sverige har detta tema varit centralt sedan Wieselgrens tid. När vi frågade "Vilka är de huvudsakliga skälen till att du inte dricker (mer) alkohol?" kom svaret "att dricka alkohol vore skadligt för min hälsa" bland de högsta. De svarande fick nämna högst tre skäl och 24 procent nämnde hälsoskälet (se kapitel 4). Inom Hälsofrämjandet är detta det vanligaste skälet och nämns av 57 procent. Men också på andra sätt vill nykterhetsorganisationernas medlemmar slå vakt om hälsan. "Jag är kost- och viktmedveten", säger 62 procent av nykteristerna jämfört med 38 procent av den breda allmänheten. "Regelbunden motion är viktig för mig", hävdar 77 procent av nykteristerna jämfört med 60 procent av allmänheten.

Flertalet svenskar är naturälskare och det gäller i hög grad även nykteristerna. Exceptionellt många – 94 procent – i Frisksportförbundet och Hälsofrämjandet menar att "Det är viktigt för mig att komma ut i naturen", bland övriga nykterister är siffran 87 procent och bland allmänheten 81 procent.

Det historiska sambandet mellan kyrka, frikyrka och nykterhet ger ekon också i de samtida attityderna. "Religion spelar en viktig roll i mitt liv", säger 31 procent av dem som är organiserade nykterister jämfört med 21 procent av totalbefolkningen. Den religiösa livsstilen och den nyktra har lätt att gå hand i hand. I IOGT-NTO som medvetet anslagit en sekulariserad argumentation i alkoholfrågan är siffran lägre. Andelen som anser att religion spelar en viktig roll i deras liv är bland –

Att siffran för Blåbandsrörelsen/Vita bandet är högst förvånar naturligtvis inte eftersom de är kristna nykterhetsorganisationer. Det höga religiösa intresset inom MHF och Hälsofrämjandet är anmärkningsvärt.

Den traditionella nykterhetsrörelsen har sin sociala förankring i arbetarklassen och den lägre medelklassen. Hälsofrämjandet har liksom konsumerismen och miljörörelsen sin huvudsakliga förankring i en välutbildad medelklass. I viss utsträckning gäller detta även Frisksportarna. MHF liknar mer den ursprungliga nykterhetsrörelsen med många arbetare.

Yrkesfördelningen bland förvärvsarbetande är (se även Frikyrkosverige – en livsstilsstudie kapitel 5):

Dessa förhållanden är av betydelse när vi studerar partitillhörigheten hos nykterhetsorganisationernas medlemmar (se tabell 1.1 i tabellbilagan).

Inom IOGT-NTO och MHF fördelas partisympatierna ungefär som i väljarkåren i sin helhet med undantag för att moderaterna och kommunisterna har lägre andelar inom än utom organisationerna. I de kristna nykterhetsrörelserna, Blåbandsrörelsen och Vita bandet, är mittpartierna, särskilt folkpartiet, långt starkare än i väljarkåren som helhet. I Hälsofrämjandet och Frisksportförbundet är centern starkt överrepresenterad. Det är, förmodar vi, centern som miljöparti snarare än lantbruksparti som attraherat medlemmarna. Få medlemmar i Hälsofrämjandet och Frisksportförbundet är lantbrukare och andelen landsbygdsbor bland medlemmarna är litet.

* * * * * * *
 

1. Uppgifterna om nykterhetsorganisationerna i de intervjuer från 1978, som redovisas i denna bok, jämförs i detta kapitel med livsstilsdata från 1444 intervjuer med allmänheten mellan 18 och 70 år, insamlade 1976 och redovisade i min skrift Arbete, livsstil och motivation, Stockholm 1977. De 926 medlemmar i nykterhetsorganisationer, som är mellan 18 och 70 år, ingår i jämförelsen. Även data från andra Sifo-undersökningar har använts i detta kapitel.
2. Max Weber, Wirtschaft und Gesellschaft, 3. Auflage, J C B Mohr (Paul Siebeck), Tübingen 1956, sid 12-13.
3. Ibid.
4. Detta påstående och de andra påståenden från Sifo-undersökningar som redovisas i detta kapitel hade följande svarsalternativ: "Stämmer inte alls", "stämmer ganska dåligt", "stämmer varken bra eller dåligt", "stämmer ganska bra" och "stämmer helt och hållet". Med instämmer i påståendet avses de som svarat "stämmer ganska bra" eller "stämmer helt och hållet". Att avvisa påståendet innebär att man svarat "stämmer inte alls" eller "stämmer ganska dåligt".

* * * * * * *